EU:s ministerråd röstade nyligen igenom ett uppdaterat direktiv om byggnaders energiprestanda. Markus Wråke, senior rådgivare på Conatus, förklarar hur omvärldsläget påverkar energi- och fastighetssektorn.
Det har pratats om energieffektivisering inom EU länge. Vad skiljer det här regelverket från tidigare?
– Direktivet visar hur EU vill flytta frågan om energiförbrukning för fastigheter från att bara gälla driftpersonal och energiexperter till att handla om fastigheternas totala värde. Energiprestandan kommer att påverka allt, inte bara driften, och det blir nu en fråga som rör alla i fastighetsbranschen.
Varför gör EU detta nu?
– Det har tre huvudorsaker. För det första inser EU att energiisering av fastigheter är en avgörande del i den gröna omställningen, en omställning som behöver gå snabbare. För det andra har Rysslands invasion av Ukraina visat att energieffektivisering är en säkerhetspolitisk åtgärd. I övriga Europa värms många hus med gas, och energieffektivisering av fastigheter är därmed ofta det snabbaste sättet att minska beroende på gas från Ryssland. Det tredje skälet är rent ekonomiskt, det är dyrt att använda energin på ett ineffektivt sätt.
Energieffektivisering av fastigheter har alltså direkt positiv påverkan på alla dessa tre aspekter, och EU skärper därför kraven kraftigt.
Hur kommer fastighetsägare att märka av de nya regelverken?
Viktigast är nog att energiprestanda i en fastighet kommer att påverka dess värde mycket mer än idag. Utöver direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD), som fokuserar på att förbättra de ekonomiska fastigheterna, kommer ett finansdirektiv om företagens hållbarhetsredovisning (CSRD) att få stor påverkan framåt. Det innebär bland annat att bankerna får starka incitament att säkra att en större andel av de kunder som de lånar ut pengar till har en god energiprestanda. Det blir också viktigt att undvika fastigheter med riktigt dålig energiprestanda. Det är möjligt att det inte bara blir dyrare, utan kanske omöjligt, att få lån på fastigheter med för dålig energiprestanda. Det kommer att märkas tydligt för fastighetsägare.
Hur ser du på utvecklingen framåt, kommer det att ställas ytterligare krav på fastigheternas klimatpåverkan?
Ja. Nästa steg är att medlemsländerna ska specificera hur målen i direktivet ska nås, så det är svårt att veta exakt hur de svenska kraven kommer att utformas. Men jag tror att när bankerna utvecklar sina värderingsmodeller för att räkna fastigheters värde nu och framåt kommer höga krav på energiprestanda att bli väldigt märkbara. Fastighetsägare bör nog inte vänta, utan börja agera nu.
Vad är ditt råd till fastighetsägarna?
Det första är att få koll på energiprestanda i sitt bestånd. Sen bör man ta reda på vad som går att göra för att förbättra energiprestandan och om det är värt det. I många fall krävs det faktiskt inga omfattande åtgärder. Det kan handla om optimal ventilation eller luftkonditionering. Min erfarenhet är att fastighetsägare inte alltid vet hur de olika system som finns i fastigheter samverkar med varandra. Ofta har luftvärme, ventilation och luftkonditionering installerats av olika leverantörer som inte har koll på helheten och systemen kan till och med motverka varandra. Idag finns det smarta digitala verktyg som kan hjälpa fastighetsägaren att se helheten och genom att optimera det befintliga systemet går det ofta att höja energiprestandan ganska enkelt.
Markus Wråke har lång erfarenhet från både energi- och finansanalys. Som vd på Energiforsk är han ofta anlitad som expert på energisystemet och det aktuella forskningsläget i energisektorn.
